Nu är det julafton, Yamahan startade som ingenting när jag hade laddat batteriet över natten. Nu känns det roligt och jag trodde det skulle vara mer problem att få igång den men inte då.
Arkiv
Alla inlägg för månad augusti, 2012
Det blir inte som jag hade planerat idag, regnet vräker ner och då kan jag bara glömma att försöka rulla igång Yamahan om den inte startar med startmotorn. Det är svårt att få grepp på gruset när det är torrt ute och nu blir det omöjligt.
Jag ska ringa runt lite nästa vecka och se om jag kan få tag på ett nytt kåpglas och nya backspeglar som blev förstörda vid stöldförsöket för 2 år sedan.
En sak som retar mig är att när dom försökte stjäla hojen så var det spår efter bil och släp nere vid ladugården där hojen stod och det får en ju att undra lite på att dom måste ha vetat att hojen stod där och då funderar man på hur dom visste det, har det varit folk ute och kollat runt om det finns något som går att stjäla eller var det någon med lokalkännedom som ville sno den. Det kommer man aldrig att få svar på.
Idag så har jag fyllt på hydraulolja till kopplingen och luftat den på Yamahan. Batteriet satt på laddning för det var dålig kräm i det. Jag försökte rulla igång hojen men kopplingen har kletat ihop som det alltid gör under vintrarna om man inte använder den, men nu har den stått i tre år och det gick inte att rulla igång hojen för det tog bara tvärstopp på bakhjulet.
Jag får försöka en fuling imorgon, lägger i en växel, håller in kopplingen och kör med startmotorn så kanske jag får det att släppa.
Jag är så sugen på att få igång och göra iordning den till nästa säsong, det är ju en gammal hoj från 88 och den har sina skönhetsfel. Lite skavanker får det ju vara på en åldring men ska fixa lite småsaker som stör mig och det ska bara bli roligt i vinter.
Ikväll så tog vi hojarna för att åka till Risebo där vi har träffats och grillat korv i 10 år, vi har inte deltagit så länge men 5 år har det blivit för våran del.
Det var sista gången, inte bara för i år utan dom som drivit det sa att dom skulle köra det i 10 år och nu är det gjort och det känns lite vemodigt. Kerstin och jag hade fått förfrågan om inte vi ville ta över men det fick vi lov att tacka nej till p.g.a att jag jobbar skift och sedan så ville vi inte låsa upp oss med tanke på våra anhöriga som behöver våran hjälp ibland för att dom är gamla.
Det har varit roligt att sitta och prata med dom andra och man har hört många historier om bygden här omkring.
Det verkade vara några som inte ville att det ska sluta så här och kanske tar över och det hoppas jag verkligen för annars så blir det inte att man träffas så ofta men vi har sagt att vi ska hålla kontakten för att göra turer tillsammans och det är bara att hoppas på att det blir så och inte rinner ut i sanden.
Jag hade pratat med några kompisar om att träffas på Oscarshäll på 1:a maj för dom skulle ner och se på kortegen så vi tänkte att det är ju ett bra tillfälle att träffas över en fika. Jag chattade med Kenta som bor i Norrköping och berättade om vad som skulle hända och vi sa att vi skulle träffas och att det skulle bli roligt för man ses ju inte för ofta.
Jag tog hojen och åkte upp på småvägar och tog Kvarsebo färjan över Bråviken för att möta upp dom andra. Det visade sig att jag var först på plats vilket inte händer för ofta, jag tycker att jag ger mig av i god tid men lik förbannat så är dom andra redan på plats när man kommer fram men inte den här gången.
Det var många motorcyklar på plats och det var väntat för kortegen är populär och det var ju fint väder. Jag satt och väntade på dom andra på min hoj på parkeringen och då ställer sig en kille bredvid mig och han börjar prata med mig och jag kände igen honom både till utseende och hans röst, jag sa att han verkade bekant. Då sa han att han hette Gerorg Stening och jag började skratta för han var arbetsledare på Gastherm när jag jobbade där 1985. Det var en trevlig stund och roligt att återse en gammal bas.
Efter en stund så dyker Leffa och kockis med familj upp men det visar sig att Mats och dom andra från Stockholm inte var med och det berodde på att Annika hade tappat sin plånbok och dom hjälpte henne tror jag (kom ihåg att det är retroaktiva berättelser ni får nu så det kan vara lite fel). Men jag tror att allt gick bra och att hon fick tillbaks sin plånbok.
Vi ställde oss i den långa kön in till fiket för nu var vi kaffe sugna och då ser jag Kenta komma på sin H-D med ett av sina barn bakpå men han vände och åkte iväg, jag fick höra att hans kompis hade det andra barnet på sin hoj och dom hade lite bråttom så dom vände för att det var så mycket folk och dom tyckte inte att dom hade tid att stå i kö så det fick vara.
Det blev som vanligt mycket prat och skoj som det alltid blir när vi träffas och efter ett par timmar så började det dra ihop sig och börja tänka på hemfärd. Dom följde mig till Kvarsebo och färjan och det blev ytterligare lite prat innan jag tog färjan över till Vikbolandet. Sen så tog jag E:22an hem för solen började gå ner och det började bli kallt i skuggan så jag brände på rätt så bra.
När jag kom hem var jag så kall så jag trodde aldrig att jag skulle få upp värmen igen även om jag hade stått länge i duschen.
Det var en trevlig tur som det brukar och det kommer fler.
Den här säsongen så har jag varit riktigt dålig på att skriva här på bloggen fastän det har blivit många fina turer med hojarna. Jag får helt enkelt lägga inlägg retroaktivt. Det första ska jag försöka lägga in ikväll men först måste jag ut och vara skogsarbetare en stund.
MEAN STREAK. 