Fagerdal.

Idag på eftermiddagen så tog vi hojarna och åkte till Fagerdal som ligger ca 1,5 mil härifrån, det skulle vara träff där. En väninna hade fått frågan om hon inte kunde ringa runt till oss andra knuttar och knuttor som brukade samlas i Risebo på onsdagarna och fråga om dom inte kunde komma till Fagerdal idag för dom vill starta upp något liknande där nu när vi inte är i Risebo. Hon hade fått ett gott gensvar men uppslutningen var dålig förutom Kerstin och mig så kom det ett par till på hoj och dom var ända från Västervik.

Lustigt vad hemmablind man är, jag har åkt förbi Fagerdal i snart 21 år när jag ska till jobbet men aldrig svängt upp och tittat hur det ser ut. Det visade sig vara en otroligt fin liten by med några hus, vacker utsikt och givetvis så låg kameran kvar hemma.

Christer satt inne på fiket och spelade och sjöng tillsammans med andra han brukar spela med och det är mysigt med live musik även om det inte är min typ av musik så upplever man glädjen i den för dom som spelar och lyssnar.

Vi andra satt utanför i solen och fikade och pratade en bra stund och hade det både skönt och roligt, vi får hoppas att det blir flera för nu ska det provas i ett par veckor till.

Det tar nog sin tid att bygga upp någonting men skam den som ger sig, idogt arbete kan ge lön för mödan.

Det är så roligt med sådana små möten som är här och var här ute på landsbygden och det skulle vara så roligt om vi andra kunde få ett nytt ställe att träffas på för som det är nu så träffas vi inte sedan vi slutade träffas i Risebo, Britt-Marie och Christer hade ju kört det i 10 år och nu ville dom inte hålla på mer.

Snökaos.

Idag så har vi riktig snökaos här i norra Kalmar län. Det har snöat klippt hela dagen och det verkar inte sluta, vi har nog snart fått 20 cm.

Jag var på jobbet i Linköping och var så jäkla trött hela dagen, nästan så att jag mådde illa så jag bestämde mig för att åka hem en timme tidigare. Resan gick bra men när jag kom till Risebo så tänkte jag att det är bäst att jag åker över Västansjö hem för i Tyllinge så brukar det blåsa igen över vägen ute vid dom stora åkrarna, sagt och gjort jag kom till Västansjö och helt plötsligt så yrde det snö över hela bilen, det var så djup snö och jag såg det inte för allt var vitt, vitt, vitt, fan jag börjar bli trött på vitt. Jag fick ställa mig på bromsen så att jag inte skulle köra fast och det utan att se ett skvatt det var spännande och vänta på om man höll sig på vägen eller inte men det gick bra. Då försökte jag få tag på Håkan som bor på Västansjö för det är han som plogar vägen men jag fick inget svar så jag tänkte att då åker jag tillbaks till Tyllinge för där kan jag kanske få tag på någon som eventuellt kunde åka före mig med en pickup eller liknande så att dom spårade upp åt mig. Men inte en människa i sikte, då helt plötsligt så dyker det upp en kille jag känner och jag förklarade min situation, då provade han att ringa till Håkan och fick tag på honom och berättade min situation och jag blev ombedd att åka tillbaks till Västansjö för han skulle strax vara där och sedan köra före mig på våran väg.

Nu är jag hemma och har fått i mig lite mat och kaffe och vilat mig en stund, det roliga är att jag åkte hem en timme tidigare för att jag var så jäkla trött men jag kom hem nästa en timme senare än vad jag brukar göra, ibland går saker och ting precis som man planerar.

Lite rörande.

Idag så har vi varit på årsmöte med Dalhems hembygdsförening, det är första gången vi är med, vi har inte varit medlemmar tidigare men nu är vi det. Det är roligt om man kan vara med och hjälpa till vid olika evenemang och dom kan ju vara lite kort på folk.

Christer och Britt-Marie har hållit i mc-träffarna på onsdagarna i Risebo i 10 år och i somras var sista året blev avtackade idag och fick en tur ut i skärgården och en god middag som belöning, jag tyckte att det var lite rörande. Dom har varit jätteduktiga som har varit där varje onsdag mellan maj och september och det har kommit knuttar och ätit grillkorv och pratat bort en stund. Vi har blivit tillfrågade om inte vi vill ta över men det går ju tyvärr inte för jag jobbar skift annars så hade det varit kul. Vi får se om man kan anordna någonting för mc-folk framöver.

Sista kvällen i Risebo.

Ikväll så tog vi hojarna för att åka till Risebo där vi har träffats och grillat korv i 10 år, vi har inte deltagit så länge men 5 år har det blivit för våran del.

Det var sista gången, inte bara för i år utan dom som drivit det sa att dom skulle köra det i 10 år och nu är det gjort och det känns lite vemodigt. Kerstin och jag hade fått förfrågan om inte vi ville ta över men det fick vi lov att tacka nej till p.g.a att jag jobbar skift och sedan så ville vi inte låsa upp oss med tanke på våra anhöriga som behöver våran hjälp ibland för att dom är gamla.

Det har varit roligt att sitta och prata med dom andra och man har hört många historier om bygden här omkring.

Det verkade vara några som inte ville att det ska sluta så här och kanske tar över och det hoppas jag verkligen för annars så blir det inte att man träffas så ofta men vi har sagt att vi ska hålla kontakten för att göra turer tillsammans och det är bara att hoppas på att det blir så och inte rinner ut i sanden.

Slut för i år!

Igår så var vi på den sista träffen för i år. När vi skulle åka så regnade det så vi tog bilen istället och tog med oss Lady så hon slapp vara ensam hemma.

När vi kom fram så var det torrt och hade inte regnat där på Risebo men molnen var kolsvarta runt omkring. Det var lite lustigt för under tiden vi var där så rörde sig inte molnen, dom stod stilla så vi hade solsken och skönt.

Vi var ca 10 personer där och det berodde nog på vädret, det regnade ju runt omkring så folk stannade hemma. Det var bara en som var tuff och åkte motorcykel resten hade gjort som oss och tagit bilen.

Vi hade riktigt trevligt och korven var god som vanligt, krister spelade en trudelutt på sitt dragspel.

Nu dröjer det ända till maj innan vi träffas igen, känns lite trist för det är riktigt roligt att sitta och prata med dom äldre, man får höra om bygden och det är ju alltid roligt med lite historia.

Britt-Marie skojade lite med oss och sa att vi ses i maj när vi har tagit över träffen efter dom men Kerstin var snabb och sa att dom hade sagt att dom ska köra träffen i 10 år då har dom nästa år kvar. Om vi tar över träffen så ska det bli riktigt roligt att vara med att ordna något i bygden inte bara bo här.

Sista gången för i år!

Imorgon kväll så är det sista gången vi har träff i Risebo för i år, vi får hoppas på bra väder så man kan ta hojen dit och jag har kollat vädret och med lite tur så regnar det inte då.

Men om det regnar så tar vi bilen, det är ett annat par som kommer att göra det, man vill ju inte missa sista träffen för sen så dröjer det ända till första onsdagen i maj innan det drar igång igen.

Nästa år blir det sista som krister och Britt-Marie ordnar träffen, då har dom hållit på i 10 år och det får räcka säger dom, vi har fått förfrågan om inte vi ska ta över det och det får vi tänka över, det skulle vara roligt men mitt jobb sätter ju käppar i hjulet. Jag jobbar ju eftermiddag varannan vecka men det kanske löser sig så att man kan åta sig träffen för det vore synd om den försvann.

Världen är bra liten ibland!

I onsdags när vi var på våran hojträff i Risebo så pratade jag med en kille som bor i Tyllinge 5 km härifrån och när han hörde att vi var från Oxelösund så frågade han om vi kände Abrahamsson som bodde i Oxelösund och det gjorde vi ju.

Han berättade att hans mor och Patricks mor kom samtidigt till Åtvidaberg från Tyskland för att jobba på Facit som hade varit nere och raggat arbetskraft.

Han undrade till och med om vi var släkt för han tyckte att jag påminde om Ivan, lång och bredaxlad men släkt är vi ju inte.

Patrick och jag gick i parallell klass på mellanstadiet och hade några gemensamma vänner.

Vid ett annat tillfälle för några år sedan så träffade jag en före detta granne som vi hade i Oxelösund på Mastvägen när jag handlade i Åtvidaberg, dom drev Birgers konditori i Oxd och dom var ursprungligen från Åtvid och hade överlämnat rörelsen till sina söner och flyttat tillbaks. Det visade sig att hon var kusin till en åkare som kör timmer här i trakterna och som jag har pratat många gånger med.

Likadant var det när vi i hojgänget träffades hon Leffa och Annelie i Oxd och jag visade vägen åt Stefan från Stockholm till hans kusin som bor i Oxd, jag kände så väl igen hennes utseende men kan inte placera vart ifrån. Men Oxd är ju en liten stad och man har nog sett dom flesta som bodde där nar man själv gjorde det på 70 och 80 talet.

Jag kan bara konstatera att världen är bra liten ibland.