Blev bra ändå.

Vi åkte iväg ner till Långsjön för att äta, dom brukar ju ha bra mat där, vi tog den vanliga vägen över Odensvi och Blackstad, en fin väg som man gärna åker.

När vi var framme så kollade vi menyn och blev förvånade, dom hade tre rätter att välja på, en dagens och då hade dom hamburgare och isterband, det var allt. Vi bestämde oss för en dagens som var pytt i panna. Vi tog oss lite sallad och satte oss ute och väntade och åt av salladen. När dom kommer ut med maten så var den knappt ljummen och det stekta ägget likaså, vi var så hungriga så vi åt av maten, hade vi inte varit så hungriga så hade vi aldrig godkänt maten, den var katastrof dålig, köttet segt och totalt smaklöst. Tidigare år så har som haft mycket mer på menyn och maten har varit god, det måste vara nya ägare eller något liknande, synd på ett fint ställe men nu vet man att man bara åker dit för att fika för det är väldigt vackert där.

Sen så tog vi vägen över Hyclinge till Gamleby för att tanka och handla lite, det råkade slinka ner en mjukglass också.

Sedan så åkte vi hem och var mer än nöjda förutom med maten då men i övrigt så var det en härlig tur med mycket vackra vyer som vi har här i trakten.

En sak som slog mig var att när man åker så ser man skyltar överallt och man tänker att om man åker däråt så kommer man ju ut där och kan åka si och så, alltså det är massor med vägar som man inte har hunnit prova ännu och vi har ju åkt omkring här nu i många år. Det dyker upp nya alternativ hela tiden. Det är roligt att åka och prova nya vägar, se nya vyer och bara njuta av livet.

Blev bra ändå.

Annons

Besiktigad och klar.

Imorse så ringde väckarklockan klockan 0600 för jag hade fått tag på en besiktnings tid kl 0800 i Valdemarsvik. Jag har jobbat hela helgen och det var jobbigt att komma igång så jag hade tankar på att istället för att besiktiga hojen så hade jag lust att gå och lägga mig igen och sätta ut en annons på blocket om att en mean streak bortskänkes obesiktigad. Men som tur var försvann dom tankarna bara jag hade kommit upp ur sängen och sett hur vackert väder det skulle bli på dagen.

Jag tog en snabbfika och sen var det bara att klä på sig och mullra iväg på vägarna mot Valdemarsvik. Jag stannade och tankade i Överum och sedan så blev det E22:an upp, det måste vara en av världens tråkigaste vägar att köra och det beror nog på att man har åkte den så jäkla många gånger upp till Oxelösund och Nyköping.

Väl framme vid besiktningen så blev det inte lång stund av väntan, jag kom in rätt så omgående fastän jag var tidig.

En sak är säker och det är att jag kommer att besiktiga hojarna och bilen där i fortsättningen för jäklar vilka trevliga killar det var till skillnad mot Åtvidaberg där dom är riktiga tjurskallar. Dom pratade och var hur roliga som helst och då vill man ju komma tillbaka, det är en typ av goodwill helt klart.

Hojen gick igenom utan anmärkning och det var ju skönt, jag visste ju inte om den skulle klara av ljudet men det gjorde den fast den låg på gränsen. När han kollade bromsbeläggen så sa jag att jag visste att dom var dåliga och att jag snart skulle byta dom men då sa han tvärtom att dom såg bra ut och att jag inte fick jämföra med hur nya till en bil ser ut för på hojar så är det inte lika mycket material på beläggen, man lär sig något nytt varje dag.

När besiktningen var klar så bestämde jag mig för att åka till lilla blå, ett café för att besiktiga deras kaffe innan jag vände hemåt. Det blev en kaffe och en jordgubbsmazarin och jag kan bara säga att det blev blankt papper på dom också, inga anmärkningar.

Efter fikat som jag tog ute i solskenet så skulle jag ge mig av hemåt och jag åkte ut på E22:an och fick genast den där tråk känslan så efter typ en mil så svängde jag av mot Skedshult tror jag att det heter och kom in på en fin väg som vi har åkte några gånger, lagom krokig och vacker natur, lukt av koblaja och allt annat som hör våren till, då kom välbehaget genast tillbaka och jag riktigt njöt av att glida fram på vägen med mullret från motorn som ljuv musik i mina öron, livet lekte.

Jag körde vidare från Ukna mot Överum som också är en härlig väg att åka, lite större än den jag var på tidigare men vacker den med. När jag nästan var framme i Överum så åkte jag genom gården Hyllela som är Sveriges största majs producenter och jag tror att dom är Sveriges största mjölk producenter också, i alla fall en av dom största dom har över 1200 mjölk kor.

Väl framme i Överum så köpte jag tobak och gav mig av hemåt och var så glad att säsongen äntligen är igång, man kan bli lycklig av det lilla och nu får vi se vart nästa tur bär.   

Rimforsa.

Idag så tog jag bilen och kameran och åkte till Rimforsa för att hämta en bok som jag hade beställt och handla lite. Jag fick en sådan skön känsla av att snart kan man åka dom fina vägarna med motorcykel. Vägen till Rimforsa och vägarna däromkring är så härliga och det är otroligt vacker natur.

Jag ser fram emot att visa dom vägarna för mina hoj vänner för jag tror dom kommer att bli nöjda. Jag har en liten tanke på att om vi kommer att åka Sommen runt i sommar är att vi tar vägen över Rimforsa och sedan åka ner mot Sommen därifrån på fina vägar, det tror jag blir riktigt bra.

Jag fotograferade lite också och den här bilden är Hägerstads kyrka, Jag har åkt den vägen hur många gånger som helst och tänkt att det måste jag fota, och det, och det och det så idag så fick jag i alla fall ett par saker fotade som jag har tänkt på länge, man måste ju vänta och inte ta allt på en gång.

Jag har varit så jäkla trött hela dagen och det är nog inte så konstigt för gårdagen blev lång med besök hos farsan och svärmor, vi var inte hemma förrän 22:00 och det tar på krafterna att jobba 25 timmar på två dagar som jag gjorde i lördags och söndags. Så idag har jag bara tagit det lugnt och vilat för att ge mig på allt jag har att göra. Imorgon ska jag se om jag kan hämta mc-lyften så att vi kan fortsätta uppe i garaget, jag har ju att göra även om jag inte får lyften imorgon, finns massor att göra så jag är inte sysslolös.

Säsongen 2012 igång.

Nu får man väll säga att säsongen är igång för idag så tog vi ut hojarna och har tvättat av dom. Frugan kunde inte hålla sig så hon tog hojen och åkte och hämtade posten innan hennes hoj blev tvättad. Det är så lerigt på vägen bitvis så det tar några dagar till innan vi kan ge oss ut på någon tur.

Men vilken härlig känsla det är att ta ut dom och göra den obligatoriska tvätten så här i början, lika roligt varje år. Idag så blev det bara grovtvätt men imorgon så kommer det att bli lite puts så dom skiner, det var så kallt i vindarna så det var inte skönt efter en stund men imorgon så blir det ju varmare igen.

Nu ser man fram emot att ligga ute på vägarna och och bara njuta av livet, träffa kompisarna som åker hoj och ta turer tillsammans, en fika på något härligt ställe, känna doften av koblaja och alla dofter som kommer nu på våren. Alla vackra vägar man kommer att åka på, vi har ju en otroligt vacker natur här i landet och det finns hur mycket som helst att åka och se och uppleva.

Ja nu börjar den roliga tiden på året och väl mött ute på vägarna den här säsongen alla hojåkare.

Kanske sista chansen!

Det ska vara fint väder imorgon så vi har bestämt att vi ska ta en tur med hojarna, det kan vara sista chansen vi får den här säsongen, jag hoppas att det blir fler möjligheter men man vet aldrig så vi får passa på.

Vi har inte bestämt vart vi ska åka men det spelar mindre roll bara vi får ge oss ut och njuta av hösten och det sista av årets säsong.

Vi har ju hur mycket fina vägar som helst här i våra trakter så att hitta några är ju inga problem, jag kommer att ta med mig kameran och fota lite på turen, jag gillar verkligen att fotografera, har alltid gjort det men det har legat i dvala men nu så kör vi med den nya kameran och fasen vad roligt jag har.

Jobbigt slut på veckan!

Det hela började på torsdagen, vi körde hem svärmor till Nyköping och hon var väldigt trött när vi skulle åka hem och sa att hon skulle vila en stund så vi for hemåt och det gick bra förutom att vi höll på att krocka med en älg nedanför Valdemarsvik men det gick bra, jag missade.

Vi var trötta när vi kom hem och gick och la oss runt midnatt och somnade fasen direkt men lugnet varade inte så läng för mellan halv tre och tre så ringer min svåger och säger att svärmor låg på sjukhuset och att det var alvarligt annars så hade dom ju inte ringt honom, dom var osäkra på hur det skulle gå. Så det var bara för oss att sätta oss i bilen och åka upp för han väntade på en taxi som skulle ta honom till sjukhuset, vi fixade allt snabbt och åkte iväg, när vi kom till Överum så ringde jag till honom för att säga att vi var på väg, han var redan på sjukhuset då och sa att allt gick bra och att vi inte behövde komma upp utan tyckte att vi skulle vända och åka hem vilket vi gjorde, hon hade reagerat bra på behandlingen och hade gott mod som vanligt krutgumman, hon hade haft svårt att andas, fick ingen luft.

På fredagen så hade vi bestämt att vi skulle ut och åka hoj, det hade vi gjort innan vi visste vad som hade hänt svärmor. Vi sa att vi tar hojen och åker upp och hälsar på henne istället för att åka söderut som vi hade planer på och det gjorde ju inget, vi fick ju åka hoj i alla fall.

Vi tog E22:an upp som är skittråkig men vi ville tjäna lite tid så det var bara att gasa på. Vi tog en matrast i Söderköping och åt raggmunk som smakade fint och mycket var det så man blev mätt också vilket är ovanligt när man äter ute.

När vi kom upp till sjukhuset så blev svärmor förvånad att vi dök upp igen, vi hade ju kört upp henne dagen innan men vi sa att vi skulle ju ändå ut på en tur så det blev till henne. Hon var väldigt trött så vi var inte där så länge men det kändes skönt att få träffa henne efter nattens oro.

Kerstin har pratat med henne flera gånger om dan sedan dess och det går framåt och det är positivt.

Vi beslutade att vi skulle ta vägen över Nävekvarn och Kvarsebo hem, det är en vacker och rolig väg att köra hoj på.

Vi tog en fika i Kvarsebo och satt och njöt av livet även om det inte kändes så roligt det som hade hänt. När vi sedan tog på oss utrustningen för att ta färjan över Bråviken så fick vi stå och vänta en evighet kändes det som, det visade att dom hade en halvtimmes matrast men vi kom ju över till Vikbolandet till slut och där så styrde vi mot Stegeborg för att ta den färjan över och vad tror ni händer, jo vi fick stå och vänta ytterligare en halvtimme på att den skulle gå.

Så när vi kom över så fick vi så lov att åka ut på E22:an igen för vi ville ju vara hemma innan det blev mörkt och så hade ju hundarna varit ensamma så länge så dom behövde ju ut och göra sitt.

Det är ju så förbannat tråkigt att köra dom stora transportvägarna med hoj så jag stod på rätt så bra ner till Tindered där vi stannade och tankade och jag måste säga att jag är nöjd med hojen dels för att det inte blir jobbigt när man står på rätt så bra och sedan för att jag såg att den inte hade dragit mer än 0,5 liter/mil fastän vi låg i 130-140 km/h i stora delar av tiden både upp till Nyköping och hem.

När vi väl var hemma så var det två jyckar som var glada att se oss och man blir så glad av det, dom betyder så mycket för oss. Vi var rätt så trötta eftersom vi knappt hade fått en blund i ögat på natten men vi var nöjda med dagen och att det gick framåt för svärmor, hon ger sig inte.

 

En lyckad resa!

Igår så hade vi bestämt att jag skulle ta hojen och åka upp till Oxelösund och hälsa på farsan och Jerker. Kerstin packade ner hjortkött, rådjurskött, svamp och kräftor som hon sa att jag skulle ge till Jerker och Carin. När jag se gav mig iväg så hade jag fan ingen lust att åka E22:an, den är ju så jäkla tråkig att åka hoj på, den fungerar bara som transportsträcka om man ska förflytta sig fort.

Jag valde att åka mot Åtvidaberg och vidare därifrån över Yxnerum till Ringarum, där kom jag ut på E22:an mot min vilja men det blev bara ett par mil upp till Söderköping där svängde jag av efter att jag hade åkt över Göta kanal ut på Vikbolandet mot Kvarsebofärjan.

När jag åkte iland i Kvarsebo så funderade jag om jag skulle åka över Jönåker eller Nävekvarn och det blev Nävekvarn och vidare därifrån till Oxelösund. Det blev en härlig tur på underbara hoj vägar i perfekt väder, inte för varmt och inte för kallt.

http://maps.google.se/maps/ms?msid=209644230445097433636.0004a7e51064dca401893&msa=0

När jag väl kom fram till Jerker och Carin så var Jerker ute och mätte på sin nya bil och Carin stod uppe på altanen och sa direkt att nog hördes det att jag kom och skrattade.

Dom blev glada över köttet och svampen och kräftorna som Kerstin hade skickat med. Dom hade redan förberett kaffe för dom vet ju att jag vill ha det när jag kommer och Carin hade bakat en sockerkaka som Jerker och jag slukade med behag, det var inte en smula kvar när vi var färdiga. Vi satt och pratade och skrattade ett par timmar men det kändes som fem minuter innan jag var tvungen att ge mig av till Farsan, Jerker skulle iväg och växla pengar för han ska skjutas sin son till Tyskland, grabben ska på en Scorpinons konsert nästa nere i München, det kallar jag att ställa upp på sin grabb.

Efter vi hade sagt hejdå till varandra så åkte jag hem till farsan och när jag parkerade utanför hans port så ser jag en gammal man komma gående sakta nerifrån Rönnen ett dagcenter för dementa och det var farsan, det gjorde lite ont i hjärtat och se hur sakta och försiktigt han gick. När han kom fram till porten så såg han mig och att se hur glad han blev när han såg och kände igen mig fick nästan tårarna att rinna på mig, han sken upp som en sol, usch nu kommer det allt en tår när jag skriver det här.

När vi kom upp till honom så var det dags för kaffe igen och jag hade köpt med mig mazariner som jag vet att han gilla, jag hade även köpt en blomma till honom.

Vi satt och pratade ett par timmar och jag tyckte att han såg mycket bättre ut än när vi var uppe förra gången, ok han var glömsk och så men verkade gladare på något sätt. Efter någon timme så kom hans förvaltare med lite kläder åt honom som hon hade köpt och hon sa att det var länge sedan som hon hade sett honom så glad. Det är otroligt att så lite kan göra så mycket. Förvaltaren gick nästa på en gång och när farsan och jag hade suttit och pratat ett par timmar så såg jag hur trött han började bli så jag beslutade mig för att ge mig av hemåt. Han skulle lägga sig i ett bad sa han, jag vet att han älskar att bada.

Vägen hem blev gamla E4:an mellan Nyköping och Getå och sen så tog jag E22:an från Norrköping till Björnsholm, jag ville hem så fort som möjligt för jag började bli lite trött och sen så började det bli sent och viltet börjar ju röra på sig. Jag var hemma strax efter kl 20 och det var skönt att komma hem till frugan och alla våra djur efter en lycka dag, det kändes bra att ha fått träffa Jerker och Carin som jag inte hade sett på över ett år och sedan så kändes det så jäkla bra att farsan blev så glad över att träffa mig, det har ju inte alltid låtit så i telefon när vi pratar med varandra, tvärtom.

När jag hade landat i fem minuter så var det bara att ta bilen och åka till Överum och handla lite och när vi kom hem därifrån så gjorde Kerstin en utsökt pizza, jag hade ju bara levt på kaffebröd hela dagen så det satt fint.

Imorgon så blir det tvätt.

Jag ser att våra hojar är fulla med pollen och damm så imorgon så blir det tvätt av dom, man kan ju inte komma till besiktningen med en skitig hoj.

Vi hade tänkt ta en tur i eftermiddag men tiden räckte inte till så vi får ta det en annan dag, jag är så sugen på att åka men ville få så mycket som möjligt gjort när vi var igång, ska försöka göra så mycket som möjligt i veckan så att jag kan ta det lite lugnt nästa helg så att man kan hoja lite.

Som jag skrev häromdagen så är vi nyfikna på ett ställe som heter Flatvarp så det blir nog ett mål nästa helg för att stilla nyfikenheten, det ska vara vackert där säger dom som vet.

Har tittat lite på kartan och det är svårt att välja vart man ska åka för det finns hur mycket fina vägar som helst här ute i obygden och det är alltid roligt med nya vägar och mål.

 

Skönt.

Vi tog en tur med hojen till Gamleby ikväll, det var en hel vecka sedan jag körde sist. Det var underbart att susa iväg på våra fina vägar här nere och jag var rätt så gas glad, blev inget slö åka här inte, mean streaken är suverän på det viset, vill man gasa så går det utmärkt och vill man bara glida runt så går det också utmärkt. Den är ju konstruerad för bägge alternativen.

Vi tog vägen över Överum hem för vi skulle ha tobak, dom har inte våran sort i Gamleby, men vad gör det, det blir ingen omväg bara skönt att inte behöva harva på samma väg hem, perfekt att det finns många alternativ att välja på.

Det är så jäkla skönt att kunna sätta sig på hojen och bara vara i nuet och släppa alla andra tankar som snurrar runt i skallen, det är lite mycket just nu men jag har skrivit ett mail idag till förvaltaren som har hand om farsan att jag inte accepterar situationen som den är idag och att jag vill ha en förändring. Problemet är att jag aldrig får veta någonting om hur det är med farsan och hans situation och det känns för jävligt att stå utanför som det har blivit men som sagt jag accepterar inte det och det måste bli en bättring annars så får jag ta till krafttag och då blir det inte roligt kan jag lova.

Motorcykeln är som balsam både för mig och Kerstin när saker och ting blir för tunga, bara att ge sig ut på en tur och man släpper som sagt var alla andra tankar och är bara med hojen ute på vägarna och njuter.

Vi har tänkt oss en lite längre tur imorgon fast tidigare på dagen för det blev lite kyligt innan vi var hemma men vi har inte bestämt vart vi ska åka, finns ju miljoner med fina vägar här nere att välja mellan så det löser sig nog.

Jag kom just på att vi har köpt kaffe som jag har varit utan i flera dagar så nu ska jag ta dagens första kopp kl 21:05 på kvällen, bättre sent än aldrig heter det ju, det ska bli gott, jag har ju bara fått i mig automatkaffet på jobbet hela veckan och det är ju inte gott så nu ska jag njuta av en kopp nybryggt.

Fredagen hojtur.

Vi tog hojen och åkte till Gamleby för att tanka upp hojen innan vi gav oss iväg på härliga småvägar.
När vi lämnade Gamleby så tog vi vägen mot Hallingeberg vidare mot Blackstad och därifrån till Ankarsrum där vi stannade på restaurangen vid Långsjön och åt en god middag.
Sen så vände vi hemmåt på andra små fina vägar och det blev en runda på 13 mil som var sköna med vacker natur hela tiden. Jag blir glad när jag sitter på hojen och ser våran vackra natur och det är härligt att veta att vi bor fan mitt i den här nere. Vi har upptäckt många nya fina vägar i sommar och det är bara en bråkdel av vad som finns runt hörnet, det är underbart.