En lång dag i sadeln.

Igår så tog jag hojen och åkte upp till Oxelösund för att hälsa på farsan som hade ramlat och slagit sig på onsdagen. Jag gav mig av vi 10.30 tiden och hade bestämt att jag skulle ta E22:an upp så jag skulle ha gått om tid på mig. Men jag kom bara till Överum och tog av på en liten väg till Edsbruk som går över Stora Björka, krokigt och härligt och vackert. När jag väl var framme vi Edsbruk så svängde jag ut på E22:an och gav mig av norrut och regnmolnen hade hopat sig och jag fick lite små stänk på mig men det var det lilla det för jag drog på för att komma undan och det gick ju bra.

Det var full aktivitet ute på åkrarna för bönderna höll på med höst sådden överallt längst vägen. På ett ställe så låg det ensilage balar på ett klöverfält, dom låg utspridda där balmaskinen hade tippat av dom och klövern hade växt sig hög runtomkring balarna så den bonden får det svårt att ta någon mer skörd på det gärdet, om han har tänkt sig att köra ihop balarna så har han ju kört ner all klöver och då finns det inte mycket att slå.

Jag stannade till i Söderköping på macken och tog en kopp kaffe och ett bloss som jag längtade efter och fortsatte därefter mot Norrköping, när jag hade åkt igenom stan så var man ute på E4:an och fick äckliga krypande känslor och tänke att här ska man ligga i nästan 6 mil och bara nöta mil, nej tack det räckte med E22:an så jag svängde av mot Getå och tog sikte på Nyköping via gamla E4:an, mycket roligare körning.

När jag väl var i Oxelösund så konstaterade jag att det nog var lunch på farsans boende och jag kom på att jag nog behövde något själv så jag åkte till OK/Q8 mitt i stan och tog ett par korv med bröd och passade på att låna en tvätthall så jag kunde spola av det värsta dammet från hojen. När jag ska in i tvätthallen så kommer det fram ett fruntimmer och frågar vad jag heter och jag sa mitt namn och hon sa att vi brukade ses på FB, det visade sig att hon var vän med frugan och vi har kommenterat varandra ibland, kul att ses verkligheten ibland.

Jag kom upp till farsan lagom till kaffet på maten och det visade sig vara bättre än jag trodde med hans rygg, han hade inga frakturer eller komprimering av kotor så det var nog bara en mjukdelsskada som dom kallade det men det kan göra nog så ont det, jag har varit med om det så jag vet hur det känns.

Jag satt hos honom över en timme men så tragiskt, han var liksom inte med och svarade knappt på vad jag sa och började han prata så slutade han typ efter halva meningen, nej han har blivit bra mycket sämre än bara för tre veckor sedan när vi hälsade på honom sist, kanske bara var en dålig dag jag vet inte men det är förbannat jobbigt att sen ens far gå upp i rök om man så säger..

När jag gav mig av från farsan så träffade jag hans före detta och hennes karl och vi satt och pratade en stund och hon berättade att dom ska försöka ta ut farsan och bjuda honom på middag någon dag och det blev jag glad av att höra.

Jag gav mig av in till Nyköping för att säga hej till svärmor och hon blev glad som vanligt när hon såg mig, jag blev inte där länge för hon var trött för hon hade haft främmande och det var snart mat för hennes del.

Jag tog gamla E4:an ner mot Norrköping och tänkte jag skulle ta en kaffe och macka på Oskarshäll men när jag kommer fram så visar det sig att det var stängt och klockan var strax efter fem på eftermiddagen då ser jag att dom stänger klockan fyra på vardagar och fem på helgerna????? Man kan undra vad dom har för affärsidé men va fan man stänger väll inte lagom när folk slutar jobba på vardagarna, så dåligt och jag har varit där och försökt få en kopp kaffe fyra gånger i år och det har varit stängt varenda gång så nu ger jag upp.

Jag började känna att det var dags att få i sig något och det fick bli en snabb hamburgare på Max i Norrköping innan jag styrde hemåt, klart bästa hamburgarna som finns av alla kedjor vi har.

Jag rullade ut på E22:an och åkte förbi Hageby där morsan bor och vinkade när jag åkte förbi men hon så mig nog inte för jag pratade med henne i telefon när jag kom och hon sa inget, så nästa gång skiter jag i att vinka, så det så.

För en gångs skull så var det riktigt roligt att ligga på den i vanliga fall så tråkiga väg och bara gasa på, det var en härlig känsla med lite fart och när jag skulle svänga av mot Överum så tänkte jag att fan jag fortsätter ner till Kalmar, då måste det ju ha känts bra om man vill fortsätta i ytterligare 20 mil.

Jag var hemma vi halv åtta och var nöjd med dagen och resan men såg idag att hojen är lika dammig som innan jag spolade av den i Oxelösund men så är det när man har grusväg och det är så torrt som det är i år, man kan tro att det är en timmerbil som river upp dammet när man tittar i backspegeln.

Ha en skön fredags kväll.

Technorati-taggar: söderköping,norrköping,oxelösund,överum,kalmar,nyköping,oskarshäll,fika,korv,custom,mean streak

Norrköping.

Igår så tog jag hojen och åkte upp till Norrköping för att hälsa på morsan. Jag åkte mot Åtvidaberg och tog vägen mot Ringarum därifrån. Det är små vackra vägar som man gärna åker och när jag började närma mig Yxnerum så kom jag ifatt en kortege med gamla traktorer som hade släpkärror med gamla saker på, troligtvis så var dom på väg till Ringarum för jag så skyltar senare att där skulle det vara en veteranutställning.

Jag tog en liten ben sträckare I Yxnerum vid kyrkan och medans jag stod där så kom det ett gäng med motorcyklar som också var ute och åkte, det var olika typer av hojar och det gillar jag, ta vad du har och häng med principen, det var väll 10-15 hojar. Straxt efter dom så kom ju traktorgänget och körde förbi och dom vinkade så glatt och så ut att njuta av sin tur, och dom hade ju ett par mil kvar att gotta sig åt.

Jag hoppade på hojen igen och fortsatte min resa igenom det fina landskapet och verkligen njöt av livet i sadeln och det tog inte mer än en kilometer så var jag ifatt traktorerna och passerade dom en gång till, jag tutade och dom vinkade så glatt. Efter en liten stund så var jag ifatt hoj gänget och lagom när jag var det så svängde dom ner till ett vackert ställe, jag hann inte se om det var något fik eller liknande men det låg vackert vid en sjö.

När jag kom fram till Ringarum så tänkte jag ta en bakväg upp till Söderköping som jag vet ska finnas men tiden rinner iväg så jag beslutade mig för att ta E22:an resten av resan, inte roligt att köra den men den spar ju lite tid för där kan man ju stå på lite.

När jag nästan var framme i Söderköping så är det en korsning där man bland annat kan svänga av till ett ställe som heter Hälla, har aldrig varit där men det är en 70 sträcka och enfiligt där och jag ligger i kanske 75 till 80 km/h mitt i vägen, då kommer det en jäkla galning på sport hoj och kör om mig mellan vajer räcket och mig och det gick fan inte sakta, jag uppskattade hastigheten till kanske 130-140 km/h och han saktade inte ner i korsningen utan när han hade passerat mig så drog han på ännu mer, sådant jävla idioti rent ut sagt.

När jag kom upp till Söderköping så var det mycket trafik som vanligt och jag kom fram till Göta kanal utan större stopp vid trafikljusen och körde vidare mot Norrköping. Det var en otrolig kö söderut, jag har aldrig varit med om något liknande i Söderköping, kö var från Statoil macken ända till Hageby i Norrköping, tur att man inte satt i en bil och skulle söderut.

Efter några timmar hos morsan så åkte jag hemåt igen, och som vanligt så drar det ju ut på tiden när man träffas, man har ju mycket att prata om när man träffas så sällan. Det fick bli E22:an hem för jag var sen, men jag stod bara ut till Edsbruk korsningen så där svängde jag av och åkte till Överum över St Björka, en krokig liten fin väg och det bli närmare den vägen.

När jag väl kom hem så åt vi en god middag som Kerstin hade lagat medans jag var borta, det blev sjömansbiff som jag älskar. Efter maten så tog vi oss en långpromenad ner till sjön med alla djuren och det var en riktigt skön avslutning på en härlig dag. 

Ha det så bra.

Fick ett ryck.

Igår så hade jag en tid hos läkaren klockan 14:30 för jag misstänkte att jag har fått borrelia och frugan tjatade på mig att jag skulle ringa vårdcentralen. När jag var hos doktorn så visade jag rodnaden och han sa att han köpte min teori om borrelia och att det var skönt med en lätta diagnoser ibland, han skrev ut antibiotika som jag ska äta nu i tio dagar.

Jag hade tagit hojen för att jag fick ett ryck när jag var hemma om att jag tar hojen och åker upp och hälsar på farsan i Oxelösund när jag var färdig. Klockan var tre när jag hade hämtat medicinen på apoteket i Gamleby. Jag konstaterade att det skulle bli lite snålt om tid så jag tog tråk vägen e22 upp till Söderköping för att spara lite tid. Det tog 45 minuter upp och det var bra jobbat tycker jag med tanke på att det var mycket trafik, det är ju semester tider nu. När jag kom till Söderköping så svängde jag av mot Ö husby och Kvarsebo färjan, jag var så uttråkad på e22:an så det fick bli så. Vägarna på Vikbolandet är riktigt fina och jag rullade på mot färjan och kände doften från klöverfälten, underbar doft från nyslaget hö och lite koblaja då och då, kan inte bli bättre.

När jag kom fram till färjan så la den precis till när jag kom så det var i stort sett bara att rulla på, det kom ett gäng till med hojar efter en liten stund och det var verkligen blandad kompott på märken och stilar, helt rätt, man åker på det man gillar och är inte styrd av märket, gillar inte det där att man ska behöva välja sitt umgänge på grund av vad dom har för hoj inte alls min grej. Jag är förvisso med i Vulcan riders men när jag såg och fick höra hur deras syn på andra hojar är så går dom bort för mig, droppen var när en jobbarkompis som är med tyckte att jag och frugan som åker Suzuki kunde hänga med på deras årsträff men frugan var tvungen att parkera utanför området bara för hon inte åker en vulcan hoj. Skulle man ha en sådan syn på andra hoj åkare så skulle jag ju inte ha träffat alla dom härliga knuttar och knuttor som jag har lärt känna nu och har riktigt trevligt tillsammans med.

När vi kom iland på andra sidan så tog jag mig en liten fikarast och satt i solen och njöt en stund, det var ett par som var ute på cykelsemester och dom hade cyklat från Holland, starkt jobbat. Efter fikat så åkte jag utflyktsvägen mot Nävekvarn, krokig och härlig för att därifrån styra in mot min hemstad Oxelösund. Slogs av tanken hur vackert det är där på sommaren med skärgården så det blev en liten runda för att se lite hur det såg ut.

Jag gick upp till farsan och han blev så glad när jag kom, han satt i dagrummet tillsammans med andra boende på hemmet, vi fikade och pratade en stund och jag riktigt såg hur glad han var för mitt besök, det känns så bra att kunna göra någon så glad med så lite som att bara hälsa på.

När jag åkte därifrån så tog jag en sväng till gamla Oxelösund för att titta lite och det var vackert som vanligt, efter det så åkte jag förbi färjeläget och där passerade jag kockis hus och dom satt på altanen och såg mig mullra förbi och vinkade, jag hade tyvärr inte tid att stanna, det får bli en annan gång.

Jag passade på att göra en gamling till jätteglad för jag åkte upp en sväng till svärmor i Nyköping och pratade en liten stund.

Klockan var strax före åtta på kvällen när jag åkte från svärmor och tänkte att jag skulle ta gamla e4:an till Oscarshäll och ta en macka där för nu började jag bli hungrig, vad ser jag jo dom hänvisade mig ut på nya e4:an, motorväg, fy fan vad trist men dom håller väll på med vägarbete, har för mig att det stod skyltar om det sist jag åkte där. Okey det var bara att bita i det sura äpplet och gasa på så att man kunde lägga milen bakom sig, jag svängde av vid Stavsjö och hade inte långt kvar till min efterlängtade macka. När jag kommer fram så är det ju förstås stängt. Jaha då fick man ju tänka lite och körde mot Norrköping och tog en hamburgare på Max och det smakade ju inte illa kan jag lova.

Nu var klockan 21:45 så jag tog snabbaste och kortaste vägen hem och det fick bli ytterligare 2 mil motorväg till Norsholm där jag svängde av mot Gistad och Åtvidaberg, ytterligare en härlig väg med sina dofter. Men nu var ju timmen sen och det hade börjat att bildas dimmor över fälten och det var riktigt kallt att köra igenom så när jag var framme i Åtvidaberg så var jag tvungen att stanna vid macken för att värma mig lite och passade på att ta en kaffe också, ingen höjdare men det gick.

Dom sista tre milen hem var det rätt så mörkt så det var bara att ta det lugnt och hålla utkik efter vilt, det är hur mycket som helst längst den vägen och jag fick se hjort,rådjur, räv,grävling,älg och vildsvin, rätt så bra utdelning.

Väl hemma så var klockan nästan halv tolv fick jag smultron av frugan som hade varit ute och plockat det på dagen och det kunde inte ha varit en bättre avslutning på dagen som var härlig förutom motortrafikleder och motorvägar.

Det blev en lång dag i sadeln och ca 40 mil.

I eftermiddag så ska vi på hojträff i Fagerdal återkommer om det senare i kväll.

Ha det.

   

Lång tur idag.

Frugan väckte mig kl 07:00 så jag skulle hinna upp till mötet i Oxelösund, jag hade inte sovit bra på natten så jag var riktigt trött men jag hade bestämt mig för att åka hoj upp och så fick det bli. En snabbdusch och en kopp kaffe blev vad jag hann med innan avfärd.

Jag tog vägen till Åtvidaberg och det var vackert på morgonen med det varma solljuset men det var inte särskilt varmt i luften, vi hade bara runt 10 grader när jag startade. Jag åkte vidare mot Björsäter och det är ytterligare en vacker väg men jag har märkt att det är en av dom kortaste när vi ska upp till Oxelösund. När jag var någonstans mellan åtvid och Björsäter så stod det fälttävlan på en skylt, jag har alltid undrat hur man tävlar med fält men det måste ju vara vilket fält som det växer fortast på, jag kan inte komma på något annat.

Därefter så svängde jag av mot Gistad för att ta mig vidare ut på E4:an, skittråkigt men man får väll stå ut med ett par mil motorväg ibland för hojen måste ju få lite extra luft ibland.

När jag hade passerat Norrköping så svängde jag av mot Getå för att ta gamla E4:an till Nyköping, den vägen väcker många minnen från början av 80-talet när man hade börjat att jobba i Linköping och åkte hem varje helg, man kollade vart man kunde köra om o.s.v, många roliga minnen är det.

När jag var framme i Nyköping så skulle jag upp till svärmor boende för att hämta ögondroppar och salva som dom hade lovat att ta hem från apoteket men det hade dom glömt bort så dom fick fixa det under dagen så jag kunde åka dit på hemvägen och hämta det.

Nu var det bråttom till mötet så hojen fick rulla fort mellan Nyköping och Oxelösund, ytterligare gamla minnen dök upp men jag var på plats i tid och mötet var bra och det känns verkligen tryggt att farsan bor där nu.

Jag passade på att hälsa på farsan skam vore väll annat när jag var på hemmet och det var riktigt roligt att träffa honom och han blev glad när han såg mig, men det var mindre roligt att åka ifrån honom, se hur ledsen han blev och han undrade varför jag lämnade honom där och inte körde hem honom, skitjobbigt att vara med om men men.

Efter det så åkte jag hem till Leif och Annelie för en fika, jag hade tänkt mig en stund men det blev flera timmar, tiden går fort när man har roligt har jag hört och det stämmer. Det blev mycket prat och skratt som vanligt. Klockan var ca halv fem när jag gav mig av hemåt, jag svängde förbi och hämtade medicinen vilket det var en hårsmån ifrån att jag glömde, det hade ju varit fint att komma hem utan den.

Jag tog vägen över Nävekvarn och Kvarsebo hem, jag fick vänta en stund på färjan men inga evigheter och jag hann med en macka och en dricka. Nu hade tiden rullat iväg på tok för fort så jag fick ta vägen till Söderköping och åka tråk vägen (E22:an) för att inte komma hem för sent, vi skulle ju grilla när jag kom hem. Jag stod ut med den vägen ner förbi Valdemarsvik och Kårtorp sen klarade jag bara inte av den längre så jag svängde av mot Ukna, sket i om det tog längre tid. Det tog nog inte så mycket längre tid för det blir faktiskt mycket närmare den vägen så är det ju vacker och rolig att köra.

Sista biten från Överum och hem så var det som att temperaturen störtdök, jag började frysa och var genomfrusen när jag kom hem så vi åt den grillade korven som frugan hade börjat med innan jag kom hem sen så blev det en riktigt varm dusch för att få upp lite värme.

Det var en riktigt bra och rolig dag på hojen, jag fick träffa farsan och var på kaffe hos riktigt bra vänner och jag har njutit av hela resan och sen få komma hem till frugan och alla våra djur gör ju inte saken sämre, svärmor är ju här också och den gumman gör en så glad med sin livsenergi trots sin ålder

Ha det bra.

Överraskning.

Vi hade varit i Västervik och handlat tidigare idag och ätit lite gott på restaurang och när vi kom hem var jag så trött så jag la mig och vilade en stund. När jag gick upp och satte på kaffe så tänkte jag att jag kollar på FB om kompisarna har lagt ut några bilder från Norrköping och kortegen som gick där idag.

Sätter mig vi datorn, öppnar FB, det första jag får se är att Runar har skrivit att han var i Överum och att det var en chansning och då förstod jag direkt vad som var på gång, ut i köket och plocka disk och sen ner till ladugården för att hämta ett par stolar så att vi kunde sitta ute i solen och fika, när jag är nere vid ladugården så hör jag hur det mullrar lite uppe i backen och ser Runar komma glidande på sin varadero.

Det var ett roligt besök och vi hade aldrig träffats förut, bara haft kontakt via FB och man blir ju glad att få träffa folk på riktigt. Han hade varit i Söderköping och tänkte att va fasen jag är ju nästan där så jag åker och hälsar på, det är ca 9 mil längre söderut vi bor.

Vi satt och fikade i solskenet och det var riktigt trevligt och gott med en kopp kaffe, det är lite lustigt att kaffe alltid smakar bättre i gott sällskap.

Dom senaste åren har man fått många nya vänner via det gemensamma intresset motorcyklar och det är jag så tacksam för och det är riktigt härliga människor. 

Dagen blev ju bra trots att jag inte kunde åka med gänget i Norrköping för att jag har körförbud på hojen från och med idag och att däcken inte blev bytta idag för maskinen hade gått sönder så däcken blir bytta imorgon istället men vad gör det när man får fin besök.

Tack för överraskningen Runar och jag hoppas att det blir fler gånger.

1:a maj.

Jag hade pratat med några kompisar om att träffas på Oscarshäll på 1:a maj för dom skulle ner och se på kortegen så vi tänkte att det är ju ett bra tillfälle att träffas över en fika. Jag chattade med Kenta som bor i Norrköping och berättade om vad som skulle hända och vi sa att vi skulle träffas och att det skulle bli roligt för man ses ju inte för ofta.

Jag tog hojen och åkte upp på småvägar och tog Kvarsebo färjan över Bråviken för att möta upp dom andra. Det visade sig att jag var först på plats vilket inte händer för ofta, jag tycker att jag ger mig av i god tid men lik förbannat så är dom andra redan på plats när man kommer fram men inte den här gången.

Det var många motorcyklar på plats och det var väntat för kortegen är populär och det var ju fint väder. Jag satt och väntade på dom andra på min hoj på parkeringen och då ställer sig en kille bredvid mig och han börjar prata med mig och jag kände igen honom både till utseende och hans röst, jag sa att han verkade bekant. Då sa han att han hette Gerorg Stening och jag började skratta för han var arbetsledare på Gastherm när jag jobbade där 1985. Det var en trevlig stund och roligt att återse en gammal bas.

Efter en stund så dyker Leffa och kockis med familj upp men det visar sig att Mats och dom andra från Stockholm inte var med och det berodde på att Annika hade tappat sin plånbok och dom hjälpte henne tror jag (kom ihåg att det är retroaktiva berättelser ni får nu så det kan vara lite fel). Men jag tror att allt gick bra och att hon fick tillbaks sin plånbok.

Vi ställde oss i den långa kön in till fiket för nu var vi kaffe sugna och då ser jag Kenta komma på sin H-D med ett av sina barn bakpå men han vände och åkte iväg, jag fick höra att hans kompis hade det andra barnet på sin hoj och dom hade lite bråttom så dom vände för att det var så mycket folk och dom tyckte inte att dom hade tid att stå i kö så det fick vara.

Det blev som vanligt mycket prat och skoj som det alltid blir när vi träffas och efter ett par timmar så började det dra ihop sig och börja tänka på hemfärd. Dom följde mig till Kvarsebo och färjan och det blev ytterligare lite prat innan jag tog färjan över till Vikbolandet. Sen så tog jag E:22an hem för solen började gå ner och det började bli kallt i skuggan så jag brände på rätt så bra.

När jag kom hem var jag så kall så jag trodde aldrig att jag skulle få upp värmen igen även om jag hade stått länge i duschen.

Det var en trevlig tur som det brukar och det kommer fler.

En lyckad resa!

Igår så hade vi bestämt att jag skulle ta hojen och åka upp till Oxelösund och hälsa på farsan och Jerker. Kerstin packade ner hjortkött, rådjurskött, svamp och kräftor som hon sa att jag skulle ge till Jerker och Carin. När jag se gav mig iväg så hade jag fan ingen lust att åka E22:an, den är ju så jäkla tråkig att åka hoj på, den fungerar bara som transportsträcka om man ska förflytta sig fort.

Jag valde att åka mot Åtvidaberg och vidare därifrån över Yxnerum till Ringarum, där kom jag ut på E22:an mot min vilja men det blev bara ett par mil upp till Söderköping där svängde jag av efter att jag hade åkt över Göta kanal ut på Vikbolandet mot Kvarsebofärjan.

När jag åkte iland i Kvarsebo så funderade jag om jag skulle åka över Jönåker eller Nävekvarn och det blev Nävekvarn och vidare därifrån till Oxelösund. Det blev en härlig tur på underbara hoj vägar i perfekt väder, inte för varmt och inte för kallt.

http://maps.google.se/maps/ms?msid=209644230445097433636.0004a7e51064dca401893&msa=0

När jag väl kom fram till Jerker och Carin så var Jerker ute och mätte på sin nya bil och Carin stod uppe på altanen och sa direkt att nog hördes det att jag kom och skrattade.

Dom blev glada över köttet och svampen och kräftorna som Kerstin hade skickat med. Dom hade redan förberett kaffe för dom vet ju att jag vill ha det när jag kommer och Carin hade bakat en sockerkaka som Jerker och jag slukade med behag, det var inte en smula kvar när vi var färdiga. Vi satt och pratade och skrattade ett par timmar men det kändes som fem minuter innan jag var tvungen att ge mig av till Farsan, Jerker skulle iväg och växla pengar för han ska skjutas sin son till Tyskland, grabben ska på en Scorpinons konsert nästa nere i München, det kallar jag att ställa upp på sin grabb.

Efter vi hade sagt hejdå till varandra så åkte jag hem till farsan och när jag parkerade utanför hans port så ser jag en gammal man komma gående sakta nerifrån Rönnen ett dagcenter för dementa och det var farsan, det gjorde lite ont i hjärtat och se hur sakta och försiktigt han gick. När han kom fram till porten så såg han mig och att se hur glad han blev när han såg och kände igen mig fick nästan tårarna att rinna på mig, han sken upp som en sol, usch nu kommer det allt en tår när jag skriver det här.

När vi kom upp till honom så var det dags för kaffe igen och jag hade köpt med mig mazariner som jag vet att han gilla, jag hade även köpt en blomma till honom.

Vi satt och pratade ett par timmar och jag tyckte att han såg mycket bättre ut än när vi var uppe förra gången, ok han var glömsk och så men verkade gladare på något sätt. Efter någon timme så kom hans förvaltare med lite kläder åt honom som hon hade köpt och hon sa att det var länge sedan som hon hade sett honom så glad. Det är otroligt att så lite kan göra så mycket. Förvaltaren gick nästa på en gång och när farsan och jag hade suttit och pratat ett par timmar så såg jag hur trött han började bli så jag beslutade mig för att ge mig av hemåt. Han skulle lägga sig i ett bad sa han, jag vet att han älskar att bada.

Vägen hem blev gamla E4:an mellan Nyköping och Getå och sen så tog jag E22:an från Norrköping till Björnsholm, jag ville hem så fort som möjligt för jag började bli lite trött och sen så började det bli sent och viltet börjar ju röra på sig. Jag var hemma strax efter kl 20 och det var skönt att komma hem till frugan och alla våra djur efter en lycka dag, det kändes bra att ha fått träffa Jerker och Carin som jag inte hade sett på över ett år och sedan så kändes det så jäkla bra att farsan blev så glad över att träffa mig, det har ju inte alltid låtit så i telefon när vi pratar med varandra, tvärtom.

När jag hade landat i fem minuter så var det bara att ta bilen och åka till Överum och handla lite och när vi kom hem därifrån så gjorde Kerstin en utsökt pizza, jag hade ju bara levt på kaffebröd hela dagen så det satt fint.

En riktigt lyckad dag trots allt.

Igår så var det bestämt att jag skulle ringa en kompis mellan åtta och halv nio för vi skulle ta en tur till Kvarntorp och se om det var en backtävling, vad händer jo jag försover mig så det var bara att skicka ett sms att jag ställde in turen. Han hade redan startat när jag vaknade, det kändes trist eftersom vi inte åker så ofta tillsammans, men men det var bara att gilla läget. Jag bryggde mitt morgonkaffe och gick ut på facebook och kollade, där såg jag att Kockis, Gunilla och Leffa från Oxelösund skulle åka till Oscarshäll och fika och skulle starta kl 10:30. Så jag tänkte fasen jag sticker och överraskar dom. Jag frågade frugan om hon ville med men hon skulle stanna hemma och plantera blommor som vi hade inhandlat i fredags.

Jag tänkte att startar jag 9:30 så kan jag åka lugnt upp till Oscarshäll utan att behöva stressa. Pannan skulle tändas och jag gick ner och kastade in ved och tände upp, gick upp till sovrummet för att klä på mig och när jag var färdig med det så skulle jag gå ner i pannrummet för att se att elden hade tagit sig, öppnar källardörren och där var det precis tjockt med rök, det hade bildats en luftficka i skorsten så all rök åkte in i källaren istället. Det var bara att fixa det innan jag stack och givetvis så tog det en stund så jag blev försenad, kom inte iväg förrän kl 10:00 så det blev att ta E22:an istället för småvägar som jag hade planerat i mitt huvud.

Det var underbart väder men vägen är ju så jäkla tråkig så jag blåste på rätt så bra för att köra in lite tid, det var många hojar ute och åkte i det vackra vädret så man fick hälsa mycket.

När jag hade ca 1 km kvar till Söderköping så var det ett kraftigt gupp i vägen och när jag åkte över det så skramlade det till som fasen och jag tänkte att nu tappade jag skyddsplåten som jag hade satt dit för kylaren, men jag kunde inte stanna just där så jag åkte vidare till macken för jag skulle tanka. Där såg jag att plåten satt kvar och gick runt hojen och fick se att jag hade tappat nummerplåten, skitbra, vad fan gör jag nu, jag tankade och funderade på om jag skulle fixa något provisoriskt och bara skriva regnummret på, då tänkte jag och kunde inte komma på vad fan jag hade för regnummer på hojen så jag bestämde att jag åker tillbaks och ser om jag hittar plåten även om jag hade tidsbrist det var ju trots allt inte så långt att åka och jag hade tur, där låg plåten så det var bara att trycka dit den igen, den hade hoppat ur hållaren så att den kan inte ha varit ordentligt ditsatt från början.

När plåten var ditsatt igen så var det bara att åka vidare genom Söderköping och Norrköping vilket tog tid för det var mycket trafik och jag satt på hojen och det började bli varmt som fasen.

Efter mycket om och men så kom jag fram till Oscarshäll och parkerade hojen och började klä av mig utrustningen och såg kockis ställa sig upp och titta åt mitt håll, dom hade hört och sett mig när jag kom mullrande upp för backen och hade sagt att var inte det där Palle och det var det ju.

Vi satt och fikade och pratade ett bra tag, det finns ju så jäkla mycket att prata och skoja om när man träffas.

Sen efter någon timme så bestämde vi att vi skulle åka till Kvarsebo och äta en glass och skvallra vidare där.

Gunilla tog täten och ledde oss galant till målet som är så vackert, där fick några av oss lov att lätta på trycket för det hade ju blivit ett par koppar kaffe och lite vatten i Oscarshäll.

Vi köpte glass och satte oss vid ett bord på strandkanten och bara njöt av sällskapet och glassen, skratten var många och vi konstaterade att det är hojåka som är meningen med livet, Kockis, Leffa och jag hade ju åkt hoj tidigare i livet på 80-talet men av olika anledningar sålt dom men sedan hade ju suget kommit tillbaks, vi diskuterade om det var en 40 års kris för vi var alla runt 40 eller mer när vi återupptog intresset, det får vara vad det vill men nu så har vi så jäkla roligt och vi konstaterade att man njuter mer idag än vad man gjorde på det glada 80-talet. Leffa åkte på Trajjan och jag bara garvade när han sa att det är härligt att åka custom, han åker touringhoj i vanliga fall men dom senaste veckorna så har han åkt custom och börjat gilla det och det är ju inte så konstigt för det är en underbar känsla att tuffa fram i lugnt tempo.

Vi satt bra länge i Kvarsebo och pratade och skrattade och det var precis som att ingen ville bryta upp även om det fanns anledning till det, dom andra skulle på gillfest på kvällen och jag hade saker inplanerat här hemma. När vi satt och njöt av glassen så ringde Kerstin och sa att Kenta en gammal kompis hade ringt och undrat om vi var hemma, han skulle till Västervik och hade tänkt sig att stanna till hon oss och fika men eftersom att jag inte var hemma så fick det bli en annan gång.

Efter glassen och många goda skratt så var det ändå dags att ge sig av åt olika håll, jag mot Kila och dom andra mot Oxelösund så vi bröt upp och jag tog färjan över till Vikbolandet och åkte vidare till Söderköping, jag tog inte färjan över Stegeborg utan tog den andra vägen så jag kom ut på E22:an ovanför Söderköping, jag skulle ju in på Willys och handla. När de var gjort så var det bara att ge sig ut på den tråkiga vägen och vrida på rullen för klockan började bli mycket.

När jag kom ner till Björnsholm så möter jag en hoj och det var en likadan som Kenta har och jag tänkte att var det inte han, jag ringde efter någon timme när jag hade kommit hem och fått fläskfile och klyftpotatis av Kerstin och visst var det han och han var på väg hem till Norrköping, han hade inte känt igen mig men skrattade åt det hela när jag sa att det var mig han hade mött. Vi bestämde att nästa gång han ska söderöver eller Kerstin och jag norrut så ska vi höra av oss till varandra och se om vi inte kan åka lite tillsammans.

På kvällen så kom Uffe och Camilla med hennes hoj på släpkärra för jag har lovat att gå igenom den åt Camilla och se om jag kan få fart på den åt henne, den har stått i många år i hennes farsas garage i Oskarshamn och hon är sugen på att börja köra igen, vi får väll se om jag får någon ordning på den, det tror jag nog inte är så stort problem, vi får se.

Jösses vilket långt inlägg det här blev men det blir väll så när man har mycket att berätta och vill dela med sig av härliga upplevelser, jag hade inte en tanke på att ta kort så jag har inga att lägga ut.

Tack alla vänner för en härlig dag och jag hoppas att det blir en snart igen.

Meningen med livet= hoj.

 

Blev inte mycket hoj i helgen.

Den här helgen blev det inte mycket hoj åka, jag jobbade extra igår och kom hem fram emot kvällen sen skulle vi till majbrasan och sälja lotter åt hembygdsföreningen, ja jag vet jag börjar bli gammal men vi hade fått förfrågan om vi kunde göra det för det var ont om folk.

Lott försäljningen gick bra, dom tog slut fort och det hade kanske att göra med att folk inte vågade annat när dom såg mig i mitt skäggstubb. Hehe.

Vi köpte 23 lotter och vann en kexchoklad och det blev den dyraste kexchokladen i mitt liv men den smakade bra.

Jag hade pratat med Leffa igår om att vi skulle mötas i Norrköping och titta på kortegen men det var kallt och regnade här hemma så vi ställde in turen men Leffa träffade kocken och ett gäng i Nyköping och åkte och dom verkar haft tur med vädret, jag pratade med honom förut.

Så idag så har jag städat pannrummet och kapat lite ved istället, man har ju plikter att utföra också men jag hoppas på bättre väder nästa helg och då får vi ta igen det vi missade den här helgen..