Idag var det den stora dagen för frugan, hon har haft sin första lektion på körskolan och det är så skönt att nu händer det äntligen.
Vi tog hennes hoj och gav oss av till Västervik vid tolv snåret för hon hade lektion strax efter kl13. När vi väl var framme så tog det inte lång tid innan läraren kom ut och han frågade vad hon ville göra, om hon ville ut på stan och köra eller om dom skulle till manöverbanan och se lite hur hon hanterade sin motorcykel, det är tydligen andra tider nu än när jag tog kortet, då var det bara att hänga på det läraren sa, inga val där inte.
Under tiden dom var ute på lektionen så blev jag kaffesugen och gick in på körskolan och frågade vart närmaste fik låg och det var ju en bra bit att gå så jag hade ju inte hunnit med en kopp kaffe om jag gått dit. Då säger kvinnan som sitter i receptionen att dom hade kaffe över sedan lunchen och jag kunde få en kopp av dom, riktigt vänligt bemötande tycker jag och det gillar man ju. Jag satt och undrade hela tiden hur det gick på lektionen, jag tvivlade inte för jag har ju sett frugan köra men man vet inte hur läraren ser på saken.
När dom kom tillbaka så pratade vi lite och läraren var mycket nöjd med frugans prestation och sa att hon klarade av det mesta men det var ett par saker som hon behövde öva lite på, han la till att det kunde ta flera lektioner innan folk klarade av dom sakerna som frugan bemästrade på första lektionen så det kändes riktigt skönt att vi har lyckats med våran övningskörning här hemma och ute på vägarna.
Så nu är det fler lektioner bokade och vi får ge oss ut och öva så ofta vi bara kan och frugan är så nöjd med lektionen hon fick idag, dels att läraren visade och förklarade vissa saker på manöverbanan, jag har ju bara åkt bakom henne när vi har varit ute och åkt så hon har ju inte sett hur jag hanterar min hoj och det kanske är tur det.
Nä då jag vet nog vad jag gör men vi har inte övat så mycket på manövrering av hojen utan mest varit ute så hon har kört på vägar och i samhällen, det ena har gett det andra om man så säger, vi hade lite övning på manövrering precis när vi började övningskörningen.
Det har ju tagit ett tag nu innan vi äntligen kom till skott men det har hänt så mycket i vårat liv med anhöriga som tyvärr blir äldre och har behövt våran hjälp så vi har inte haft varken tid eller råd förrän nu men det känns så skönt att nu händer det äntligen.
Lycklig knutte.
