Dagen började med att jag skulle kapa ved och Christer kom och hjälpte mig ett par timmar, och vilken skillnad det är när man är två istället för en, man hinner mycket mer på samma tid. När vi var färdiga för idag så gick vi upp och satte oss i paviljongen och drack kaffe och pratade en stund och Christer hade med sig collaget som jag hade tagit bilderna till och det var fint, det skulle visa hans liv och vad han är intresserad av. Jag fick behålla collaget för han hade ett till och det är jag glad för.
Sedan så tog vi det lite lugnt på eftermiddagen och bara var vädret har ju varit underbart idag, soligt och riktigt varmt och en skön fläktande vind, tur att det fläktade lite annars hade man inte stått ut. Jag gick omkring med kameran och fotograferade en stund, alltid roligt.
När klockan började närma sig 17 så tog vi hojarna och gav oss iväg på en tur. Vi åkte mot Överum frugan skulle handla tobak och därifrån tog vi 35:an mot Åtvidaberg, fasen jag kom ihåg vägnumret men det borde jag göra för jag åker den ju varje dag jag ska till jobbet så fan vore väll annars.
Det var en vacker kväll och ljuset var härligt längst hela resan, perfekt för fotografering, hade jag med mig kameran? Nix.
Från Åtvidaberg så tog vi vägen mot Tyllinge som jag aldrig har vetat vad den har för nummer men spelar ju ingen roll för den leder ju hem från jobbet och det är som det ska vara. Då stod solen lägre och det var ett fantastiskt sken över fälten och sjöarna, fan att man inte hade kameran med sig men jag har inte med mig den när jag åker hoj, den är för stor. Jag har ju en liten Canon kompaktkamera men den fungerar inte som den ska efter en månad under snön, visst den tar bilder men det är många funktioner som inte funkar längre så jag avstår.
Helsike vad mygg, jag får gå in och fortsätta skriva.
Tog mig knappt in för benet hade somnat men nu sitter jag här i min fåtölj, så nu fortsätter vi.
Vägen mellan Åtvidaberg och Tyllinge är så jäkla vacker med sina sjöar, skog och fält, jag åker den ju så ofta men tröttnar aldrig på den, den har det mesta man kan önska sig.
När vi hade kommit in en bit på våran grusväg så låg Kerstin kanske 100 meter före mig och stannade, jag kom ifatt och stannade vid henne och hon hade sett en stor älg och tänkte försöka ta ett kort på den, hon hade sin kamera med sig men älgen sprang iväg när jag kom på min hoj och tacka för det så grym som den låter.
Väl hemma så tände jag upp grillen på en gång för vi var hungriga och det blev tjock grillkorv.
Nu var vi riktigt nöjda med dagen och dess händelser, en riktig GOSETISDAG.
MEAN STREAK. 